Det börjar bli bättre tror jag bestämt.

Inte lönt att deppa över en grabb. Speciellt inte över denna grabb. Jag var neggo, superneggo när jag pratade med päronen innan. Men är det lätt o vara positiv när man snackar med dom som känner en bäst i världen? Njet.

Så nu. Sitter jag o har gråtit ut alla tårar jag har känns det som. Tänker lite lite mer positiva tankar... Tragglar en viss skiva hundra miljoners miljarders gånger. Jag är ju sån, bearbetar allt med musik. Inget fel i det, bara man hittar ett sätt. Skriva är ju klart oxå ett sätt jag avreagerar mig på...

Jo då så att...

Jag bubblar. Åter igen.
Älskar att leva.
Älskar livet
.
Inte värt att gå o negga för länge, det blir ingen glad av. Så imorgon, panodil till frukost (förmodligen), sen iväg till staden för att leta termobyxor o kanske en ny fin klänning... Kanske. 

Takida- Jaded 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback