whitedahlias

Ja nu var jag där igen...
Tillsammans, my ass. Finns det såna människor som trivs bäst själv... Eller inte helt ensam men liksom inte i ett partnerskap. Är dom mer lyckliga?
Jag var lycklig innan, och fram tills igår. Nu känns allting jobbigt, tråkigt, sorset och frustrerande.
Mest frustrerande faktiskt, det är den känslan jag jobbar med mest!
Han the man, min what if kille började höra av sig igen. Men det är faktiskt inte rättvisst. Det är väldigt ego av honom, och det sa han oxå. Gör det hela så mycket mer frustrerande. Varför kan han inte vara ett pucko, en idiot och vara jätteotrevligt. Det är hemskt.
Han skulle;
inte addat mig på msn.
För att;
jag sitter klistrad som ett fån och väntar o hoppas att han ska logga in.
gud vad patetiskt

Men sen när vi pratar så kan ingen av oss sluta... Så har det varit sen första gången. Bara pratar och pratar. Ingen sömn, ingen mat, ingenting förutom känslor, i överflöd. Som bubblar och pirrar.
En känsla av ömhet och mjukhet fyller mig när jag ser hans namn.
Kan inte sluta le när han pratar med mig. Hopplöst att webcama, haha.
Älskar denna känsla...
Om inte;
Det finns någon i mitt liv som dessa känslor egentligen, moraliskt korrekt skulle varit berättigad. Dom finns bara inte. Dom har aldrig funnits. Det bara blev, konstigt påtvingat. Någon jag växer från... Förmodligen.

Önskar ett bra svar, fast finns inga. Kär men i fel person, och det ännu mer hemska. En person jag inte känner. Han är bara en person i mitt huvud som jag byggt upp en gudabild av. Han fiser och rapar. Det är inte glamoröst alltid. Eller?
Med honom är det nog, vill att det ska vara det i alla fall. Önskar att han alltid skulle vara sån, och det värsta är. Han är en sån kille. En sån kille ingen tjej i världen skulle vara dum nog att släppa taget om. Varför gjorde jag det.
Han ville det. Innerst inne vet jag att han ville det. Han är inte en person som vill stadga sig nu. Det är jag. Eller fram tills igår trodde jag det.
Men nu tänker jag att jag kanske är lyckligare ensam. Med ett litet djur. Med en egen lägenhet. Med Mannen, kanske han inte vill vara min man, men han är min what if.

Alltid kommer han vara det, om det inte blir vi, då blir han min själsfrände. För det är jag övertygad om att han är.


Incubus-Wish you Were here
...that in this moment i am happy...