whitedahlias

Jag räknade ut att jag bara har fyra arbetsdagar kvar tills det bär av till solen. Fiiiint!

Oxå skulle jag vilja spy lite.
Det finns perioder i mitt liv när jag inte orkar hör av mig till folk. Det är ju som så att det finns vänner och bekanta. De riktiga vännerna är få, men dom värnar jag väldigt om.
Jag är duktig på att höra av mig och älskar att umgås med dom.

De bekanta förväntar sig att jag ska höra av mig. Det kommer jag inte att göra. Punkt.
Jag kommer tycka att det är jätteroligt när vi träffas. Jag kommer ha supermycket att prata med dig om. Men du är en bekant för mig. Dvs, inget utbyte i vår relation, för jag kommer inte att öppna mig för dig. Jag kommer lyssna, och tycka det du berättar är intressant, men jag kommer inte att dela med mig av mitt innersta. Du kommer att lära känna den ytliga och roliga sidan av mig. Inte den djupa, sårbara.
Jag kommer inte att bry mig om dig som jag gör om mina vänner. Jag kommer heller inte att ställa upp för dig i vått o torrt, om jag kan gör jag, men kommer inte att ställa in något för din skull.
Nu är en sån period. Jag orkar bara inte bry mig om ytliga, tråliga saker som händer i ditt liv. Jag skiter i om du är gravid eller om du flyttar eller va fan det än är. Jag kunde inte bry mig mindre. För du är en bekant!

Hahaha, jag har inte skrattat så mycket på LÄNGE. Fy satan va roligt. Hon skulle gå hem, backade in o helt panik i ögonen drog igen dörren o låste. Hahahaha. O bara... det, det, det, det var en TÅNG. Hahahaha...

Nu blev det ett hon bara, jag bara, vi bara-inlägg, men det skiter jag i. Det var ett had to be-moment. Och jag önskar ni alla varit med o sett. Hahahaha.

Let´s Dance suger förresten.

Nu ska jag sova, upp 5.30 imorgon o powerwalka innan jobb.
Gonatt.

Att hitta på hela kvällen... Det gick fort dessutom. Gick ju en sväng, som blev en timmes powerwalk. Sedan lagade lite konstig tonfisk med nån bönsalsa o en massa curry. Hmm, nu när jag skrev det lät det döäckligt, men det var verkligen riktigt gott.

Fastnade sedan i samtal på nätet. Det ena gillar jag mer än alla dom andra, inte bara för att han e helt otroligt söt, utan för att hela situationen är... konstig. På ett bra sätt;)
Så kontentan blev ju nu då att det inte blev något tecknande idag, men min kreativa sida har ju redan fått utlopp idag genom blomster-arrengemang.

Har glömt nämna att jag får fin-besök på lördag. Mor o Moster kommer hit på weekend-visit.
Vilken tjej-helg det blir. Oiiiii, va kul!

Glömt nämna träningen igår, som skulle varit min egen, men som blev vår. Det var fantastiskt roligt o köra styrka med någon som peppade på. Jag önskar verkligen att han blir pocket så han kan följa med:) Gick därifrån mer laddad än sist vi sågs o helt slut i kroppen, härligt!

Fick svara på denna frågan förra veckan. Vad är ditt mål? Que? Måste jag ha mål?
Du vet, leva i nuet. Första gången han inte skrev något på det där formuläret, och en känsla sa mig att han gillade att för en gångs skull en sa som det var.

Jag tränar för att det är roligt.
För att jag ska kunna äta vad jag vill (med modifikation).
För att jag mår bra, både i själen och med hur min kropp ser ut. Jag menar, mitt självförtroende är det absolut inga brister i när jag är vältränad o stark.

Det är det som är livet. Klara allt och vilja göra det. Ja, jag menar allt. För om du inte har den inställningen kommer du inte ens att försöka det du förmodligen inte klarar, men som du ändå måste prova. Hängde du med?

För övrigt är det lite stilltje just för tillfället, det är då dessa tankar ploppar upp som små fula maskrosor. Men sen börjar dom där fula, odrägliga bladen att producera en underbart gul fluffig blomma.

Mitt liv består av följande. I denna ordning. Sova, äta, träna, jobba.
Så för att det inte skola bliva tristess, har jag tagit o börjat skissa lite igen. Blir mycket porträtt, mest skuggningar med kol. Så, tänkte lägga upp en bild på en påbörjad lite senare.
Ska nu äta. För jag har redan, sovit, jobbat, tränat:)

Blir bara en liten, liten snabbis till ICA o sen runt lilla Trossö.